I DE MÖRKASTE AV STUNDER

23.10.2016 kl. 17:59

Söndagkväll klockan 18 och jag kan äntligen pusta ut. Jag har precis skrivit klart en essä i flickforskning och nu kan jag njuta av lite ledighet. Tills det blir måndag morgon och en ny arbetsdag väntar och som inte slutar då klockan ringer 17. Utan den fortsätter med en till essä i kristendomens historia.

Men tills dess ska jag njuta av att vara ledig. Jag ska äta chips, ligga på soffan och kolla på film. Man ska ta vara på dessa stunder för dessa lediga stunder är allt för få för tillfället.

Det är i de mörkaste av stunder man känner sig svag och tänker "är det här jävla slitet verkligen värt det?". Det är en fråga jag ställt mig själv mig många gånger den senaste tiden. Även om jag vet att det här är bara tillfälligt och även om jag någonstans djupt, djupt i mitt medvetande vet att det antagligen kommer vara så jävla värt det, så kan även den starkaste av människor känna sig svag och undra om det här jävla slitet verkligen är värt det.

Min familj har många gånger påpekat hur två människor som arbetar heltid inte kan ha råd med dittan och dattan. Nå, sparar man till lägenhet på allvar så har man inte råd med just någonting. Är man tvungen att vara tjänstledig två dagar per månad så är lönen inget att hänga i julgranen. Sanningen är att jag aldrig varit så här "fattig", inte ens under min studietid då jag studerade till barnträdgårdslärare. Fattig är jag ju inte på det sättet, eftersom jag har råd att sätta en stor summa pengar på bostadskontot varje månad och betalar hemska summor tillbaka till FPA, men fattig i den bemärkelsen att det som blir över är verkligen inget att hänga i julgranen. Men det är bara tillfälligt, det kunde vara mycket hemskare saker att tacklas med.

Det är också många som frågat mig "alltså hur orkar du med allt, hur har du tid?". Och då menar dom självklart hur jag hinner med heltidsjobb, magister studier och ett freelance jobb. Ja, hur orkar jag? Jag tycker det är roligt och jag älskar att ha många saker på gång samtidigt. Men under den här veckan har jag sagt flera gånger "VITTU jag orkar inte!". Och jag säger det för jag har varit så jävla trött och det finns hela tiden något som borde skrivas eller läsas. Även om jag tar lediga kvällar och tar långa tupplurer fast jag egentligen inte borde, så känns det ibland att man blir galen när det inte finns tillräckligt med fritid. Men sen igen, det här är bara tillfälligt. Våren kommer redan vara betydligt lättare och då kommer jag högst antagligen sitta och rulla på tummarna när det finns så mycket tid.

Men det är bara i de mörkaste av stunderna som det känns så här. Det är bara då när man ser hur alla andra reser runt omkring, hur alla andra redan har sin egna lägenhet eller sitt hus, eller när alla andra redan har en maffig lön. Det är endast då som det känns hopplöst och som tur är det inte ofta det känns så.

Om 5 år kommer jag stå där i min stilrena lägenhet med världens snyggaste outfit, planera vår följande resa och vara så stolt över att ha ett jobb som betalar mig bättre än nu. Då kommer det kännas varmt om hjärtat och jag kommer tänka att det var så JÄVLA värt det, vi lyckades!

Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 4 med bokstäver:

Hej och välkommen!

Bloggen Vitatygtossor drivs av en 23-årig finlandssvensk kvinna, bosatt i Helsingfors. På bloggen kan du läsa om allt mellan människor&samhälle till sex&romantik. Ja, allt som ryms med i en helt vanlig vardag. Jeanette heter jag!

 

Instagram: jeanette.kos

E-mail: shanttu93@hotmail.com

 

 

 

 

bloggtoppen.fi - finlandssvenska bloggar

Kategorier

Senaste kommentarer